Sunshine - snyggt inslagen smörja

Titel: Sunshine

Prod. År: 2007

Regi: Danny Boyle

Skådespelare: Cillian Murphy, Cliff Curtis, Michelle Yeoh, Hiroyuki Sanada, Chris Evans, Mark Strong.

  

Betyg: 3/10



Någon, jag vet inte vem, har låtit Danny Boyle gå lös på ett multimiljonprojekt med rymdtema. Sunshine är namnet på denna överdådiga produktion och handlar om en skara astronauter som ett kvartssekel in i framtiden skickas upp i rymden för att "starta om" den döende solen med en sjuhelvetes kärnladdning.


Miljöerna skriker stundvis Ridley Scotts Alien, men jag har en bra dag idag och kan avfärda detta som en liten hyllning åt denne. So far so good.

   Tidvis är detta en snygg film, vid vissa tillfällen till och med snudd på vacker. Men det är inte utsidan som räknas. Skådespelarna är en samling tråkiga träfigurer som verkar ha som främsta uppgift att dö en efter en. Det är egentligen bara Robert Capa (Cillian Murphy) som verkligen fastnar. Man behöver inte ägna särskilt mycket tankeverksamhet åt att undra varför. Cillian Murphy är å andra sidan riktigt bra i vissa scener. Men så är det heller inte särskilt svårt att sticka ut när rollbesättaren tyckte att det var en god idé att låta Emil i Lönnebergas trägubbar tolka de övriga rollerna.

   Icarus II, skeppet som astronauterna färdas på, har som man kanske kan ana en föregångare. Icarus I fick samma uppdrag redan sju år tidigare men försvann spårlöst strax innan bomben skulle skickas iväg in i solen. Som av en händelse hittar man detta skepp och bestämmer sig för att borda det. Oturligt nog börjar otäcka saker hända, och det mesta går åt helvete. I de sista skälvande minuterna då den stora finalen brakar loss upptäcker dessutom Capa att den skogstokige, tillika vanställde kaptenen från Icarus I knallat ombord på Icarus II och tänker sabotera uppdraget.

   Skräck i rymdmiljö, känns det igen?


Nej, här blir det inga vidare betyg. Det som höjer filmen är dess snygga estetiska drag och den goda smaken att inte frossa i teknik och spejsade (ursäkta ordvalet) finesser. Boyle har i alla fall försökt göra filmen så trovärdig som möjligt.


A.N.

24 okt -07


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0