moviestar

Titel: Owning Mahowny

Prod. År: 2003

Regi: Richard Kwietniowski

Skådespelare: Philip Seymour Hoffman, John Hurt, Minnie Driver.

Betyg: 6/10

En bortglömd liten uppvisning i skådespeleri som väl i stort sett bara är något som Philip Seymour Hoffman-fans investerat i. Regissören heter Richard Kwietniowski som nog är lika okänd i bredare kretsar som hans efternamn är svårt att uttala.

Dan Mahowny (Philip Seymour Hoffman) är en banktjänsteman som lever ett slags dubbelliv. Han är besatt av att spela, och när han går från jobbet på fredagskvällen är det inte hemåt det bär av, utan till ett kasino i Pennsylvania där en viss Victor Foss (John Hurt) är kasinochef. Foss lägger snart märke till Mahownys mer och mer tilltagande spelande och gör allt han kan för att uppmuntra honom till att fortsätta spela.

   Spelandet antar snart allt större proportioner och går ut över allt Mahowny har. Förhållandet får sig en och annan törn och med ett jobb där han ansvarar för miljonbelopp har han alla förutsättningar i världen att ställa till det för sig, vilket han naturligtvis gör.

   Big Time.

Nej, filmmässigt är detta inget mästerverk, men Philip Seymour Hoffman lyfter genom sin insats som vanligt upp filmen. Denne ständiga birollsinnehavare, som ju bet huvudet av folk som inte ens visste hans namn då han gjorde det färgstarka porträttet av Truman Capote, lyser här starkt i sitt tillbakadragna och mycket sparsamma skådespeleri. Han är minimalistisk och färglös, på ett sätt onåbar filmen igenom. Ändå tycker jag synd om honom. Hans stöttande flickvän Belinda (Minnie Driver) tar otroligt nog INTE sitt pick och pack och drar utan stannar vid Dans sida genom hela historien.

   Manuset är baserat på en sann historia, och man kan tänka sig att Richard Kwietniowski velat ge en så riktig och rättrogen bild av berättelsen som möjligt, varför varken estetik eller filmens form är uppseendeväckande. Istället drivs filmen i mångt och mycket på ett samspel mellan Mahowny, Foss och det som finns emellan de två, det som driver de båda och båda vill åt; spelet och pengarna. Och på så sätt är filmen skickligt berättad. Hurt och Seymour Hoffman är två vitt skilda karaktärer som vill uppnå sina mål, fastän med olika medel. Dessa har en spänning mellan varandra som tillför filmen en nyanserad dynamik.

   Dock är detta som sagt inget ögongodis, vilket gör att man i viss mån förlorar intresset.

A.N.
24 okt -07